fiveboysstories

 

Jag vaknade av att Niall rörde lite på sig och stönade lätt. Vi låg väldigt tätt tillsammans eftersom att det var en liten soffa. Nialls rörelse var nog ett misslyckat försök till att vända på sig.

-Va? Vad gör du här? Mumlade han sömndrucket med sin hesa morgonröst.

-Jag drömde en mardröm, sa jag och kramade om honom hårt när minnesbilderna flimmrade förbi. Blod, glassplitter och skräckslagna ögon.

Niall sa inget utan smekte bara min rygg lätt med hans kalla fingertoppar nuddade min hud så att jag rös.

Jag lade min hand i hans nacke och lekte lite med det korta lena håret. Jag tittade upp i de glittrande blå ögonen och såg en glimt som inte brukade vara där.

Han kysste mig mer passionerat än vanligt och jag kände hans händer sakta glida ner mot min rumpa och sedan upp igen fast den här gången innanför min tröja. Jag förstod snabbt vad han ville och efter ett litet tag var även hans tröja av. Kyssen blev allt mer intensiv och jag kände hur hans händer sakta nådde mina bröst. Jag gav ifrån mig en suck av välbehag och grävde ner mina händer i hans blonda hår. Jag kände hur han tillslut började kyssa min hals och jag kunde riktigt känna de lila märkerna bildas på min bleka hy.

Jag lutade huvudet en aning åt sidan för att ge honom mer utrymme. Han fortsatte att kyssa min hals och fortsatte ner mot min axel och vidare ner mot mitt nyckelben.

Jag kände hur han pressade sin underdel mot min och hur hård han var. Niall slet sig från kyssen och satte sig upp, samtidigt som jag följde honom med blicken. Jag reste mig upp och satte mig gränsle över honom. Niall lade sina händer på min rygg och ställde sig plötsligt upp. Jag klamrade mig fast med mina ben runt hans midja samtidigt som han började styra stegen mot sängen. Han lade mig försiktigt ned på sängen och placerade sig själv ovanför mig. Hans händer fingrade på min troskant och innan jag visste ordet av så var dem också av. Jag kände mig en aning osäker, vilket Niall såg. Han lutade sig ned och viskade lugnande i mitt öra; Det är okey Linnie, jag är försiktig. Jag rös när hans andedräkt nuddade mitt öra. Jag kände mig säkrare och litade på Niall. Var det någon jag litade på så var det han.

 

Vi låg andfådda och svettiga med hårt dunkande hjärtan kvar i sängen. Jag kollade på Linnie som låg brevid mig. Hon vände huvudet mot mitt håll och jag såg ett glitter i hennes ögon som jag inte sett innan. Hon såg lycklig ut, ja för första gången såg hon helt lycklig ut. Hon log mot mig och satte sig upp.

-Jag tror jag tar en dusch, sa hon.

-Ska jag följa med, frågade jag och höjde och sänkte flötrigt på ögonbrynen.

Jag såg en underbar röd-rosa färg bildas på Linnies kinder. Hon sa inget utan räckte bara ut tungan och knep ihop ögonen i en barnslig grimas.

 

 Vi hade äntigen gått ner och satt nere i köket och åt frukost och lyssnade på radion. Det var en fin höstdag med strålande sol men ändå den här svala vinden och klara luften. Jag kollade på Linnie som satt och spelade 'luftpiano' på bordskanten på andra sidan bordet. Hon tittade konsentrerat ner i bordet och såg ut att vara i en helt annan verklighet. Det vat The A Team som spelades och hon mimade tyst på texten. Jag satt och iaktog henne ända tills slutet av låten då hon snabbt tittade upp med ett förvånat ansikte.

-Shit, sa hon. 

-Vad? frågade jag nyfiket.

-Hörde du vad han sjöng nyss? Hoping for a better life?

-Ja? Vad är det med det?

-Om jag hade hört det för tre veckor sen hade jag verkligen hoppats på ett bättre liv, men nu.. Nu kan jag faktiskt inte ha det så mycket bättre. Sa hon och log.

Jag tror inte hon förstod villken lättnad det var för mig att höra det.