fiveboysstories

Harrys perspektiv

Jag skickade ett sms till Claire:

”hej har du lust att komma på filmkväll hos mig med de andra killarna?”

Hon svarade snabbt:

”ja jättegärna det låter supermysigt! När ska jag komma?:)”

”kom vid 18.30, vill du sova över? ”

”Javisst! Ska jag ta med mig något? Chips? Läsk? ”

”det behövs inte, däremot har vi inte hunnit hyra någon film, har du någon vi kan se?”

”Japp det fixar jag;)”

”Bra! Då ses vi snart!<3”

”Ja det gör vi, puss<3” 

 

När vi kom hem tittade jag snabbt på klockan. 17.45.

Jag tog en snabb dusch och tog på mig ett par ljusbruna chinos och en svart t-shirt. Sedan gick jag in till köket där de andra stod och lagade mat.  Jag drog ut en stol och satte mig.

-När skulle hon komma? Frågade Louis.

-Vid halv, svarade jag.

Då kommer hon när som helst, konstaterade Liam som tittat på sin klocka.

Jag kollade ut genom fönstret  i hopp om att få syn på henne. Det regnade mycket och dom flesta gick med paraplyn och sina luvor uppe.

Efter en kvart hade Claire fortfarande inte kommit.

-Vart har hon tagit vägen? Frågade Louis

-Hon kanske har fegat ut, hon kanske blev jättenervös när hon insåg att hon skulle till ett hus fullt med snygga killar. Sa Zayn retsamt

Niall stod tyst. Vad hade hänt? Han brukade aldrig vara tyst så här länge! 

-Hur är det Niall? Frågade jag medans de andra fortsatte fjanta sig.

-Ehh.. va? Sa han och skakade på huvudet som för att få ordning på alla tankarna.

-Hur är det? Frågade jag igen.

-Det är väl bra, sa han och ryckte på axlarna.

-Är det säkert?

-Ja.

Plötsligt knackade det på dörren. Jag sprang och öppnade. Där i dörröppningen stod Claire med droppande hår och kläder, men ändå såg hon ut som en liten solstråle med ett brett leende och tindrande ögon.

-Hej! Och förlåt för att jag kommer försent men jag tog fel buss så jag har fått gå igenom typ halva london.

-Men varför ringde du inte! Jag hade kunnat komma och hämta dig. Frågade jag förvånat.

Claire fiskade upp sin mobil ur fickan. Den hade en stor spricka över hela skärmen.

-Jag råkade tappa den i en vattenpöl, sa hon med en oskyldig min.

Nu hade alla killarna också kommit ut i hallen.

-Det här är Zayn, Niall, Louis och … Vart är Liam?

-Här! Hörde man honom ropa från köket.

-Hej Claire! Kul att ses men killar jag behöver lite hjälp här, allt håller på att koka över! Det sista sa han i nästan panik.

-Vi kommer! Sa dom och sprang ut till köket igen.

Jag gick fram och kramade Claire.

-Men gud! Du är ju iskall! Vi du ta en dusch?

-Ja gärna, sa hon och log.

Jag visade Claire duschen och art handdukarna fanns och sen gick jag till killarna i köket. Dom hade fått kontroll på läget igen. Jag kunde inte låta bli att le stort. Killarna bara suckade åt mig och himlade överdrivet med ögonen.

 

Claires perspektiv

Jag tog en varm dusch, vilket var väldigt skönt efter som jag blivit lite frusen efter promenaden i regnet. Jag gick ur duschen och rotade igenom min väska för att hitta något att ha på mig. Jag kom på att inte packat ner några andra byxor än dom jeansen jag hade på mig. Aja, jag fick väl ta på mig min pyjamas. Jag tog upp mina rutiga flanell-pyjamasbyxor , ett linne och min kofta. Jag hängde upp mina blöta kläder och gick ut till köket.

Harry log stort mot mig när jag kom in.

-Hej sötnos, sa han och gick fram och kramade om mig.

-Tack men jag tog inte med mig något ombyte, sa jag och kände hur mina kinder blev röda.

Jag tycker att du är jättesöt i pyjamas, viskade Harry i mitt öra och sen lutade han sig mot mig och våra läppar möttes i en kyss. Plötsligt kändes det som det bara var han och jag i hela rummet. Jag kunde stått  där hela kvällen men sen harklade sig Zayn och sa varsågoda. Vi satte oss vid bordet och började äta. Zayn hade lagat en fantastiskt god kycklingwook. Vi satt och åt och pratade länge, jag trodde att det skulle vara mycket konstigare stämning med pinsam tystnad och så men det var det inte.

 -Så har du några syskon? Frågade Louis.

-Ja jag har två storbröder, Felix och William och en storasyster som heter Sophia.

-Juste! sa jag och tittade mot Harry. Jag ska och fika imorgon med Sophia men du får gärna följa med.

-Javisst! Sa Harry.

När vi ätit upp gick alla och satte sig i soffan.

-Vad ska vi se för film? Frågade Liam

Då kom jag på att jag skulle ha tagit med mig en film.

-Eh, jag glömde ta med mig film, jag hade fullt upp med att åka fel buss till fel sida av London så  jag glömde det, skrattade jag.

-Äch, der gör inget sa Harry, vi kollar på vad som går på tv istället.

Efter att ha flipprat mellan alla kanaler bestämde vi oss för att se Remember Me som börjat bara för en liten stund sen.   

Jag kände tårarna rinna ner för mina kinder. Det var i slutet av filmen när huvudpersonen precis dött.

Harry la armen om mig, drog mig tätt intill honom och pussade mig på hjässan.

-Jag har säkert sett den här tio gånger och jag gråter lika mycket varje gång snyftade jag.

Jag hörde Harry skratta till, jag kramade om honom och sträckte på mig för att kunna pussa honom på munnen.

-Du är för gullig du, sa han och log.

Dom andra killarna åkte hem till sig och vi sa god natt till Louis och sen gick vi och la oss.

Jag kröp nära Harry och lade mitt huvud på hans bröstkorg och somnade till rytmen av hans lugna andetag.





Här är kapitel 5! :D