fiveboysstories

Jag plingade på Nialls dörr och kände hur det pirrade till i magen. Niall kom väldigt snabbt och öppnade dörren.

-Hej! sa han och log stort så han kunde se hans tandställning.

-Hej! sa jag glatt och log tillbaka.

Niall klev åt sidan och gjorde en gest åt mig att komma in.

-Så, du har tagit bort ditt gips? Frågade Niall och log mot mig.

-Ja, det känns lite tomt och det blev ganska personligt efter ett tag. Sa jag och skrattade lite när jag tänkte på hur mitt gips hade sett ut. Förutom killarnas små figurer och autografer så hade även Claire och jag fyllt på lite.

-ja, jag gillade det. Sa Niall och flinade.

 

Inne i vardagsrummet hade Niall dukat upp med läsk, chips, dipp och godis.

-Vad fint du gjort det, sa jag och tittade på Niall och vi fick ögonkontakt. Konstigt nog var det ingen av oss som bröt den utan jag bara tittade in i hans klara blå ögon. Jag vet inte hur länge vi stått när Niall plötsligt tittade ner i golvet. Jag kände hur mina kinder blev varma och förmodligen de var lika röda som två tomater.

-Så vad ska vi se för film? Frågade jag för att bryta den spända tystnaden.

-Ehm, vad tror du om Taken?

-Det blir jättebra! Sa jag och slog mig ner i soffan och Niall satte in filmen och sen gick han och satte sig brevid mig fast ändå på lagom avstånd.

I slutet av filmen var det där avståndet helt borta och jag satt så nära Niall jag kunde utan att sitta i hans knä.

-Linnie? Sa Niall när eftertexterna var slut.

-Ja? frågade jag undrandes.

-Ehm.. Det är såhär.. Enda sen jag såg dig..mm.. Jag tycker du är så speciell.. Stakade han fram.

Jag kände hur det pirrade till i magen. Pratade han verkligen med mig? Jag såg att Niall blev generad och att han rodnade. Niall tittade upp och tittade in i mina ögon och den här gången sa han utan tvekan:

-Jag gillar dig, Linnie.

Jag log mot honom och till mig förvåning svarade jag, också utan att tveka:

-Jag gillar dig med Niall.

Det var inte så att jag inte gillade Niall men jag hade ofta lite svårt att berätta om mina känslor för andra.

Innan jag han tänka efter hade jag lutat mig fram mot Niall, han lutade sig också fram och det var som om en massa fyverkerier avfyrades i hela min kropp när jag kände hans mjuka läppar snudda vid mina.

Jag lutade mig bakåt och såg Niall le stort.

-Det där har jag längtat efter. Sa han och hans ögon tindrade.

-Jag med, sa jag innan vi kysstes ännu en gång.

 

Niall och jag hade suttit och pratat i flera timmar när vi plötsligt hörde någon sjunga högt i trapphuset.

-Hur mycket är klockan frågade jag och tog upp mobilen för att kolla vad klockan var.

-Ehm, klockan är kvart över ett. Sa Niall som hann före mig.

-Ha, oj, vart har tiden tagit vägen? utbrast jag förvånat.

-Haha, jag har ingen aning.. svarade Niall och skrattade lite

 

Vi hörde ännu en gång hur någon sjöng och skrattade högt ute i trapphuset och den här gången kunde man lätt urskilja vilken låt de sjöng på: Drunk med Ed Sheeran.

-I wanna bee druuuuunk again...

Niall tittade på mig med ett roat och lite förvånat ansiktsuttryck.

Sedan blev det tyst igen.

Niall och jag satt tysta en stund när det plötsligt knackade högt på Nialls ytterdörr. Vi hoppade båda upp högt då vi inte var berädda på det.

Niall spände käkarna och fick en bekymrad rynka i pannan.

-Undrar vem det kan vara, mumlade han och reste sig upp.

Han gick fram till dörren och jag följde honom tätt efter.