fiveboysstories

 

 

"Harry?" hörde jag min mamma ropa från köket. "Yeah" svarade jag.

Jag låg och tittade på någon gammal serie och pillade med min telefon. "We're going to dinner at Tomlinsons tonight." sa mamma som kommit ut ur köket och stod nu med axeln mot dörrkarmen. "Does we include me?" frågade jag och hoppades på ett nej. "Well, yes ofcourse, it would be rude if you didn't came huh?". "But mum I'm almost seventeen, I can take care of myself." "No, that's several months away!" Jag suckade högt åt min mammas envishet och gick upp från soffan, bort mot mitt rum.

Min mamma och Mrs. Tomlinson, eller Jay, är barndomsvänner och har hållit ihop hela livet. Familjen Tomlinson är stor och har en lång historia som knappt någon kan utantill, inte ens mamma. Men Jay har varit gift flera gånger och har många barn, bland annat Louis. Louis är 2 år äldre än mig och vi brukade leka tillsammans när våra föräldrar hälsade på varandra. Men nu hade vi gått helt olika vägar och var helt olika till både sätt och personligheter, han var den sportiga, poppulära, duktiga och jag.. Vem var jag? Ingen speciell. Jag är bara en vanlig kille som extrajobbar på ett litet bageri. Det var knappt att vi hälsade på varandra längre. Kanske en nick, men inte mer.

 

 Mitt lilla stökiga rum måste nog se ut som ett typiskt rum för en tonårskille. Klädhög på skrivbordsstolen och massor med papper och böcker på skrivbordet vid fönstret. Dammiga böcker i bokhyllan och en obäddad säng. Jag slängde mig på det blå- och vitrutiga knöliga täcket och suckade tungt. Jag kollade upp i taket och låg så en stund i tystnaden till jag kände min mobil vibrera i byxfickan. Jag hoppade till och tog upp den. Jag tryckte snabbt och vant in koden 4853 för att låsa upp den. Det var min bästa vän Daniellle som hade skickar ett SMS. "Hi harry, we're going to spend the night at my place, wanna join? xx Dani" Jag svarade snabbt på sms:et jag hade fått. "Really want to but my devil to mum is forcing me to go on some stupid dinner at Tomlinsons.. -.- Sorry babe. xx" Jag skickade iväg sms:et och lade ner mobilen i min ficka igen utan några förhoppningar på ännu ett svar, men kände ändå hur det vibrerade till i min ficka. "Oh I suffer with ya bro.. But I'm not completley alone anyway, Liam and Niall's comin' over ;) See ya on monday in school mate. x" Jag svarade inte på Danielles sms utan gick fram till min halvtomma garderob och rotade fram en långärmad tröja och ett par svarta jeans.

 

 

Vi satt tysta i bilen. Jag i framsätet brevid mamma som körde och min storasyster Gemma satt i baksätet. Jag kollade ut genom fönstert och de välkända husen for snabbt förbi. Jag hade åkt den här vägen genom Cheshire hur många gånger som helst och visste precis vad som väntade bakom varje kurva. När vi svängde upp på uppfarten till det välkända röda tegelhuset så visste jag precis vad jag kunde vänta mig av denna kvällen. 

"Hi Anne!" Jay hade öppnat dörren bara några sekunder efter att min mamma hade ringt på dörrklockan vid sidan av dörren. "Been a while yeah?" Sa hon innan någon av oss hade hunnit säga någonting. "Way too long!" Svarade min mamma på Jay's fråga som hade varit mer av ett konstaterande. Under den korta konversationen mellan de två kvinnorna så hade vi gått in i huset och börjat ta av oss våra ytterkläder.

"And you two!" Jay höll ut sina armar mot mig och min syster. "You've grown so much since last time I saw you. Still remember the little boy with the curls." Sa hon och avfyrade ett brett leende mot mig.

När vi kom in i det kombinerade matsals-och vardagsrummet så satt två välbekanta anskiten i soffan och tittade på TV. När de såg oss så lös deras ansikten upp och dem kom springandes emot oss."Daisy! Phoebe!" Jag satte mig ned på huk och öppnade mina armar mot de springande flickorna. Jag och tvillingarna hade alltid haft bra kontakt eftersom att jag själv kan vara en aning barnslig ibland.. "Fizzy! Lottie! Louis! Dinner's served!" Jag hörde hur Jay ropade nedifrån köket upp till tonåringarnas rum. Man hörde tunga steg nedför trappan när Louis, Lottie och Felicite, eller Fizzy som hon kallades kom ner från övervåningen.

---

 

TADAAAA! Kapitel 1 är nu ute. Jag hoppas verkligen ni kommenterar vad ni tycker!;)

Vi får väl se när nästa kapitel kommer ut men bara så att ni vet så, JU FLER KOMMENTARER JU SNABBARE KOMMER NÄSTA DEL UT..